Château Lafleur lämnar appellationen Pomerol

Bevattningsfrågan i Bordeaux: Så kom den till ett klimax på Château Lafleur

I en av vinvärldens mest uppseendeväckande nyheter nyligen, meddelade ägarna av Château Lafleur, den världsberömda och exklusiva egendomen i Pomerol, att de lämnar appellationen. Beslutet innebär att viner från Château Lafleur från och med årgång 2025 inte längre kommer att märkas som Pomerol, utan istället som ”Vin de France” – en kategori som oftast förknippas med enklare viner.

Beslutet, som kom kort innan den exceptionellt tidiga skörden 2025, skapade en storm på sociala medier. Efter en tid var familjen Guinaudeau tvungna att utfärda ett mer detaljerat uttalande där de förklarade att anledningen till det drastiska steget var appellationens förbud mot bevattning. De menar att de behöver tillåtas att praktisera ”assisterad, tidig jordladdning” med vatten för att rädda sin skörd.

Kampen mellan tradition och klimatförändring

Historiskt sett har bevattning länge varit förbjuden för de flesta Appellation Contrôlée-viner i Frankrike. Myndigheterna har oroat sig för att vinodlare skulle använda vatten för att öka druvornas volym, vilket skulle leda till större skördar men samtidigt späda ut kvaliteten på vinet.

De senaste decennierna har dock klimatet förändrats dramatiskt, med allt fler och allt intensivare värmeböljor och torra somrar. Årgången 2003 blev en vändpunkt för familjen Guinaudeau, då de insåg att de var tvungna att agera. När temperaturen når 30°C stänger vinstockens klyvöppningar (stomata), vilket abrupt stoppar fotosyntesen och mognadsprocessen. Resultatet blir viner med hög tanninhalt och lite smak. Den extremt torra sommaren 2022 tvingade visserligen Pomerol-myndigheterna att tillåta bevattning, men tillståndet utfärdades så sent som i juli, vilket var för sent för att rädda många vinstockar från solbränna.

Sedan 2012 har familjen Guinaudeau studerat fuktigheten i sin jord och sina vinstockar, och experimenterat med att tillföra vatten tidigt under växtsäsongen, när det behövs som mest¹³. De har byggt små reservoarer och 2021 grävde de en 142 meter djup brunn ner till Bordeaux-akvifären. De har även utvecklat en traktor som kan injicera vatten 15 cm under jordytan och sedan återställa jorden för att minimera avdunstning.

Vinvärldens reaktion

Beslutet har väckt stor debatt inom den franska vinvärlden. Fiona Morrison, Master of Wine och hustru till Jacques Thienpont (vars Le Pin Pomerol säljs för nästan lika mycket som Petrus), var en av de första att gratulera dem Christian Moueix, som under många år drev Petrus, anser att beslutet kommer att tvinga alla att ta itu med problemet utan dröjsmål. Hans son Edouard Moueix instämmer och menar att appellationernas regler måste utvecklas i takt med klimatet¹⁸. Även Gavin Quinney från Château Bauduc, en välkänd reporter från Bordeaux, stödjer beslutet och ser det som en nödvändig öppning av debatten om bevattning.

Inte alla är dock övertygade. I Bourgogne, där marken under de berömda vingårdarna består av kalksten, är man skeptisk. Guillaume d’Angerville, en respekterad producent i Volnay, är emot användning av teknologiska hjälpmedel som bevattning och menar att det kan förändra terroirens karaktär. Han anser att bevattning kan göra vinstockarna ”latare” eftersom de inte längre behöver söka vatten genom att växa djupare rötter. Han föredrar naturliga metoder som att träna vinstockarna lägre för att minska avdunstning.

Frågan om vattenkällor är också ett problem. Professor Edmund C. Penning-Rowsell, en akademiker specialiserad på vatten, påpekar att det inte är lätt att hitta tillräckliga källor med lämpligt bevattningsvatten varken i Bordeaux eller Bourgogne. Dessutom har vatten blivit allt dyrare och svårare att få tag på även i vinregioner där bevattning är tillåten. Paradoxalt nog flyttar europeiska producenter allt närmare bevattning, samtidigt som en ny trend i Kalifornien är att stoltsera med att deras vinstockar är ”dry-farmed”.

Olika metoder för bevattning

Bevattning i vingårdar är tillåtet i stora delar av Europa, med undantag för större delen av Frankrike. I Italien kan bevattningssystem som installerats för unga vinstockar användas i nödsituationer för äldre. Spanien har tillåtit bevattning sedan slutet av 1970-talet och det används flitigt. I Portugal, Tyskland, Österrike och Grekland är det också tillåtet, så länge det används för att rädda vinstockar snarare än att öka volymen vin.

Det finns olika tekniker för att bevattna. Tidigare användes ineffektiva metoder som att spraya vattnet över vingården, men den vanligaste och mest exakta metoden idag är droppbevattning från rör som löper längs vinraderna, För att ytterligare motverka avdunstning blir underjordisk bevattning allt vanligare.

Château Lafleurs banbrytande beslut sätter strålkastarljuset på en av de största utmaningarna som vinproducenter står inför idag. Deras drag kan tvinga fram en bredare förändring av appellationsregler och därmed en ny era för vinodling i Bordeaux.